När den svenska migrationspolitiken diskuteras så nämns nästan aldrig det långsiktiga statsfinansiella perspektivet, så varför då inte lyfta fram det?
I Entreprenörskapsforums rapport ”Vägar till självförsörjning” som offentliggjordes 2020 finner man följande ”skräckläsning”!
”Vissa kostnader kan antas öka markant över tiden.
Pensionsmyndigheten prognostiserar till exempel att pensionskostnaderna för grundskyddet för utrikesfödda kommer att stiga från dagens 4,1 miljarder kronor ( Pensionsmyndigheten, 2017 ) till 11 miljarder 2030 för att 2060 uppgå till hela 69 miljarder kronor.
Enligt prognosen kommer kostnaderna enkom för grundskyddet att uppgå till 1,2 procent av BNP.
Till detta kommer svårkvantifierbara kostnader i form av minskad tillit, kriminalitet och sociala problem i kölvattnet av bristande ekonomisk integration och låg självförsörjningsgrad.
Utan att fördjupa oss i dessa kostnader nöjer vi oss med att konstatera att om det finns önskan om att minska dem är det nödvändigt att öka självförsörjningsgraden”!
Rapporten ovan lyfter också en fråga: -Går det att analysera konsekvenserna av det senaste decenniets mycket höga migration till Sverige utan att betraktas som rasist och högerextremist?
Men visst blir det märkligt när Pensionsmyndigheten låter oss veta att dem för som bara några år sedan påstods rädda våra pensioner istället kommer att kosta oss närmare 70 miljarder kronor per år i grundskydd från och med 2060!
Hur ska man då vända på detta och öka självförsörjningsgraden bland våra nya medborgare?
För det första så är det nödvändigt att sänka alla ekonomiska bidrag, det får inte vara så att man kan leva gott på bidrag.
Detta är även viktigt för att dämpa intresset för att söka asyl i Sverige, som det är idag så kan en nyanländ familj med fyra barn skattefritt få ut 393 600 kronor per år i olika typer av bidrag.
Om man sedan betänker att vi har ett ”flerbarnstillägg” som ökar bidragen ju fler barn man får så ser förmodligen inte en barnafödande invandrakvinna det som att hon sitter fast i en som våra politiker uttrycker det: -Kvinnofälla!
Kan man ha det bättre i ett främmande land?
Exakt varför ska du utbilda dig och lära dig svenska för att få ett arbete när andra människor betalar dig för att föda barn?
En annan fråga är hur svenska myndigheter med morötter och lock och pock ska kunna lösa ett samhällsproblem när problemet själv långt ifrån ser sig eller sin tillvaro som ett problem?
Det finns med andra en hel del att jobba med för våra styrande politiker, och tills man löst koden för hur man ska lösa dessa problem så vore det ju minst sagt lämpligt att sluta med att importera fler bidragstagare!